Vanliga frågor

På den­na sida har vi sam­mans­tällt frå­gor som vi oftast stö­ter på i sam­band med Mut­ka­lam­pi vindkraftspark.

De som är int­res­se­ra­de av vind­kraft i all­män­het hit­tar infor­ma­tion på fins­ka på Fins­ka vind­kraftfö­re­nin­gens (STY) webbplats.

Van­li­ga frågor

• Hur lång tid tar det att byg­ga vindkraftsparken? 
  Tid­ta­bel­ler­na för vind­krafts­par­kers byg­gan­de base­rar sig på pro­jek­tets omfatt­ning och den nöd­vän­di­ga arbets­kraf­ten. I och med att Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park blir stor – 4 800 hek­tar och 69 vind­kraft­verk – krä­ver pro­jek­tet en längre bered­nings- och bygg­tid. Bygg­na­tio­nen inled­des i bör­jan av 2021 och de förs­ta kraft­ver­ken byggs i bör­jan av 2022. Ener­gi­pro­duk­tio­nen inleds i två faser: i slu­tet av 2022 och i juli–september 2023. 
• Hur­dan tek­nik använ­der Neoen för att byg­ga vindkraftsparker? 
  Den vind­krafts­tek­nik som används i våra pro­jekt är av hög kva­li­tet och kom­mer all­tid från branschens ledan­de leve­ran­tö­rer som utvär­de­ras och kon­kur­ren­sut­sätts för var­je ens­kilt pro­jekt. I Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park används vind­tur­bi­ner från kraft­verks­le­ve­ran­tö­ren Vestas. 
• Hur lång är livscy­keln för Mut­ka­lam­pi vindkraftspark? 
  Våra vind­par­ker pro­duce­rar ener­gi under cir­ka 25‒30 år. 
• Hur sto­ra är vindkraftverken? 
  Vind­kraft­ver­ken dimen­sio­ne­ras all­tid efter områ­dets vindförhål­lan­den. I Mut­ka­lam­pi används två oli­ka slags kraft­verk från leve­ran­tö­ren Ves­tas: kraft­verks­mo­del­ler­na V162‑6.0MW och V150‑4.3MW. Båda model­ler­na har en svep­höjd på 220 meter.
  
  Det finns 63 styc­ken V162‑6.0MW-kraftverk. Den­na modell har en nav­höjd på 139 meter och en rotor­dia­me­ter på 162 meter. De övri­ga 6 kraft­ver­ken repre­sen­te­rar model­len V150‑4.3MW, som är 145 meter hög och har en rotor­dia­me­ter på 150 meter.
  
• Hur myc­ket betong och stål­ma­te­rial krävs för att byg­ga ett enda kraftverk? 
  Arme­ring­sar­be­tet för att byg­ga ett kraft­verk krä­ver cir­ka 100 000 kg stål. Det går åt cir­ka 900 kubik­me­ter betong per vindkraftverksfundament. 
• Vil­ken hamn används för trans­port av vindkraftverken? 
  För att det finns 69 vind­krafts­verk så behövs det två ham­nar för att trans­por­te­ra deras komponenter.
  
  Vind­kraft­ver­kens torn och blad pas­se­rar genom ham­nen i Bra­hes­tad. Mas­kin­rum­men och pro­pel­ler­na­ven trans­por­te­ras till Kala­jo­ki hamn. Alla kom­po­nen­ter lagras före trans­port till platsen.
  
• Orsa­kar vind­kraft­verk bullerförorening? 
  Vind­kraft, lik­som annan ener­gi­pro­duk­tion, pro­duce­rar ljud. Vid vind­krafts­pro­duk­tion gene­re­ras lju­det huvud­sakli­gen av bla­dens aero­dy­na­mis­ka ljud vars styr­ka påver­kas av mån­ga oli­ka fak­to­rer, till exem­pel ter­rän­gens form, vinds­tyr­kan och typen av kraftverk. 
  
  I Fin­land ger myn­dig­he­ter­na tyd­li­ga instruk­tio­ner om mät­ning och model­le­ring av lju­det från vind­kraft­verk, och des­su­tom föl­jer alla vind­krafts­pro­jekt i Fin­land de rikt­vär­den för ljud som statsrå­det har fasts­tällt för regle­ring av bullernivåerna. 
  
  Rikt­vär­de­na anger att vind­kraft­ver­kens ljud­nivå inte får övers­ti­ga 45dB(A) under dagar­na eller 40dB(A) på nät­ter­na i det ytt­re områ­det av per­ma­nen­ta bos­tä­der eller fri­tids­bos­tä­der. Des­sa gräns­vär­den är lägre än de ljud­nivåer som tillåts för annan mänsklig verk­sam­het – det­ta säkers­täl­ler att vind­krafts­par­ker inte orsa­kar olä­gen­he­ter för människor.
  
• Hur finan­sie­ras Mut­ka­lam­pi vindkraftspark? 
  Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park har finan­sie­rats genom vårt eget kapi­tal samt genom ett prio­ri­te­rat senior-lån som bevil­jats av kapi­talför­valt­nings­bo­la­get MEAG och ett finan­siellt instru­ment från SEB-banken. 
• Behö­ver Neoen stat­ligt stöd för att finan­sie­ra sina projekt? 
  Våra pro­jekt finan­sie­ras på mark­nads­mäs­si­ga vill­kor, utan behov av stat­ligt stöd. Vind­krafts­par­ken Hedet, som utvecklats och ägs av oss, fär­digs­täll­des 2020 och var ett av de förs­ta vind­krafts­pro­jek­ten vars bygg­na­tion inte kräv­de stat­ligt stöd. 
• Stö­der vind­krafts­par­ken sysselsättningen? 
  Ja. Vår vind­krafts­park stö­der sys­sel­sätt­nin­gen i Mel­lers­ta och Nor­ra Öster­bot­ten direkt och indi­rekt, både under och efter byggs­ke­det. Själ­va byg­gar­betsplat­sen medför arbetsplat­ser: över 100 före­tag del­tar i pro­jek­tet, varav 34 är loka­la. Anta­let ans­täll­da på byg­gar­betsplat­sen varie­rar, men som mest arbe­tar det dagli­gen cir­ka 180 per­so­ner i området.
  
  Arbets­kraf­ten som del­tar i Mut­ka­lam­pi vind­krafts­pro­jekt och de loka­la före­ta­gen stö­der annat närings­liv i närområ­det, såsom turism- och restaurangtjänster.
  
  Efter fär­digs­täl­lan­det kom­mer Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park att stöd­ja den loka­la eko­no­min genom att erb­ju­da arbets­tillfäl­len i form av ser­vice- och underhåll­sar­be­ten åt lokal arbets­kraft, leve­ran­tö­rer och företag.
  
• Hur­da­na tillstånd krä­ver projektet? 
  Vind­krafts­pro­jekt krä­ver fle­ra oli­ka utlå­tan­den, utred­nin­gar och tillstånd. 
  
  Det vik­ti­gas­te tillstån­det för industriell elpro­duk­tion är byg­glo­vet, som ansöks hos kom­mu­nens eller sta­dens bygg­nads­till­syns­myn­dig­het. Efter­som vind­kraft­ver­ken vid Mut­ka­lam­pi är över 50 meter höga kräv­de byg­gan­det av vind­krafts­par­ken också ett posi­tivt utlå­tan­de från försvarsmakten.
  
  Pro­jekt­vis kan vind­krafts­par­ker också behö­va ett miljö‑, vat­ten- eller flyg­hin­der­tillstånd, och vid slu­tet av vind­krafts­par­kens livscy­kel ska man des­su­tom beak­ta rivningstillståndet.
  
  
• Vil­ka säker­hets­ris­ker är förk­nip­pa­de med projektet? 
  Vind­krafts­pro­duk­tion orsa­kar säl­lan fara för utomståen­de. San­no­lik­he­ten för poten­tiel­la olyc­kor, såsom kraft­verksbrand, är låg och effek­ter­na lokala. 
  
  Vid kallt väder kan snö och is ansam­las på bla­den och kon­struk­tio­ner­na, vil­ket kan orsa­ka ris­ker om de fal­ler. Under såda­na väderförhål­lan­den är det därför tillråd­ligt att und­vi­ka att röra sig nära kraftverken.
  
  Kraft­ver­kens säker­hets­nivå säkers­tälls och upprätthålls genom regel­bun­det underhålls- och ser­vicear­be­te. Arbe­tet krä­ver special­kom­pe­tens och säker­hetss­tan­dar­der­na är höga. Underhålls­per­son­alens kom­pe­tens säkers­tälls genom omfat­tan­de och stän­digt upp­da­te­ra­de utbildningar.
  
• Kan man gå i när­he­ten av vindkraftverken? 
  Efter­som Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park fort­fa­ran­de byggs är det förb­ju­det för utomståen­de att röra sig på byggarbetsplatsen.
  
  Efter byggs­ke­det kan man röra sig på vind­krafts­par­kens områ­de utan begräns­nin­gar. Områ­det kan med andra ord använ­das nor­malt för fri­lufts­liv, jakt och bärplock­ning. Even­tuel­la var­ningss­kyl­tar och rådan­de väderförhål­lan­den ska dock tas i beak­tan­de när man rör sig på områ­det. Under iskallt väder och åska är det far­ligt att vis­tas i området.
  
• Medför vind­kraft hälsorisker? 
  Nej. Enligt inter­na­tio­nell och inhemsk lit­te­ra­tur, forsk­ning­sar­be­te och utred­nin­gar har vind­kraft inga bevi­sa­de hälsoeffekter. 
• Vad hän­der med vind­kraft­verk efter att deras livscy­kel har kom­mit till sitt slut? 
  
  Våra vind­krafts­pro­jekt är i pro­duk­tion i 25–30 år. Däref­ter kan nya vind­kraft­verk licen­sie­ras och resas på sam­ma plats, och des­sa är i drift under de föl­jan­de 25‒30 åren.
  
  Om inga nya vind­kraft­verk byggs i områ­det efter att kraft­ver­kens livscy­kel har kom­mit till sitt slut kom­mer kraft­ver­ken att rivas och deras delar att åter­vin­nas. Alla bygg­nad­se­le­ment ovanför mar­ky­tan avlägs­nas och områ­det anpas­sas till landskapet.
  
  Över 80‒95 procent av vind­kraft­ver­ken kan åter­vin­nas. Kraft­ver­kens blad är den mest inveckla­de delen av åter­vin­nin­gen efter­som de till­ver­kas av mån­ga oli­ka mate­rial som garan­te­rar bäs­ta möj­li­ga håll­bar­het vid använd­ning men är svå­ra att sepa­re­ra från varan­dra. Bla­den räk­nas dock inte som proble­mav­fall eller far­ligt avfall. Alter­na­tiv till det kom­po­sit­ma­te­rial som används i bla­den och nya lös­nin­gar till deras åter­vin­ning utreds stän­digt i Fin­land och internationellt.
  
• Påver­kar vind­krafts­par­ken flo­ran och faunan? 
  Mil­jö­kon­se­kven­ser­na av våra pro­jekt utreds redan under utvecklingss­ta­diet. Vi tar från bör­jan hän­syn till vind­krafts­par­ker­nas effek­ter på den loka­la mil­jön med hjälp av oli­ka utred­nin­gar, bedöm­nin­gar och modelleringar. 
  
  Vi strä­var efter att mini­me­ra effek­ter­na av våra pro­jekt på den loka­la flo­ran och fau­nan. Kon­se­kven­ser­na för flo­ran är förk­nip­pa­de med bygg­nad­sar­be­tet som har pla­ne­rats med hän­syn till skydd­sområ­den och even­tuel­la utrot­nings­ho­ta­de väx­tar­ter. Vad gäl­ler fau­nan är syf­tet att mini­me­ra kon­se­kven­ser­na genom att nog­grant pla­ne­ra place­rin­gen av kraftverken
  
• Påver­kar vind­krafts­par­ken fåglarna? 
  Lik­som för andra dju­rar­ter beak­tas fåglar­nas före­komst och flytt­nings­rut­ter all­tid vid pla­ne­rin­gen av vind­krafts­pro­jekt, och ris­ker­na för fåglar kan mini­me­ras om kraft­ver­ken place­ras kor­rekt. Det har också genomförts oli­ka utred­nin­gar och uppfölj­nin­gar om vind­kraft­ver­kens och ‑par­ker­nas effek­ter på fågel­bestån­det. Enligt des­sa dödas myc­ket få fåglar av vind­kraft­verk jämfört till exem­pel med kol­li­sio­ner med tele­fon- och tele­vi­sions­mas­ter, och kol­li­sio­ner med vind­kraft­verk har kons­ta­te­rats hän­da mer säl­lan än vad som ursprungli­gen upps­kat­tats under planeringsfasen. 
  
  Vind­kraft­verk hin­drar inte hel­ler fåglar från att röra sig inom vind­krafts­par­ken, och vind­krafts­par­ker har inte bru­tit fåglar­nas huvud­sakli­ga flytt­nings­rut­ter eller ändrat matplat­ser­nas läge. Enligt arbets- och närings­mi­nis­te­riet kan de vind­kraft­verk som pla­ne­rats i Fin­land inte anses ha någon bety­dan­de inver­kan på fågelbeståndet.