Vind­krafts­par­ken byggs i samar­be­te med jaktfö­re­nin­gen – byg­gan­det har inte inver­kat på hur dju­ren rörs i området

Mut­ka­lam­pi vind­krafts­park byggs i bra samar­be­te med lokalbefolkningen.

”Natur­ligt­vis medför byg­gan­det av en vind­krafts­park en stor förändring i områ­det. Men vi måst ju nog alla med­ge att förändring också i övrigt är ett beståen­de tillstånd”, bes­kri­ver Kau­no Erk­ki­lä – sty­rel­se­med­lem i Mut­ka­lam­pi jaktfö­re­ning – som i mån­ga frå­gor fun­ge­rar som kon­takt­per­son mel­lan mar­kä­gar­na och vindkraftsbolagen.

Han kom­mer till och med lite roat ihåg det sam­tal han fick från NTM-cen­tar­len för cir­ka tio år sedan:

”Vi mar­kä­ga­re i områ­det hade då skri­vit ett utlå­tan­de där vi unders­töd­de byg­gan­det av en vind­krafts­park i Mut­ka­lam­pi. På NTM-cent­ra­len var man förvå­nad över utlå­tan­det. Jag sva­ra­de att vi bor ju inte i Nord­ko­rea: Vi accep­te­rar nog oli­ka åsik­ter här, men i den här frå­gan för­höll sig de fles­ta invå­nar­na posi­ti­va till byg­gan­det av vindkraft.”

Enligt Kau­no Erk­ki­lä inver­ka­de säkert det fak­tum att hyre­sin­täk­ter­na från vind­kraft­ver­ken för­de­las mel­lan alla mar­kä­ga­re i områ­det, det vill säga också de på vars mark vind­kraft­verk av en eller annan orsak inte byggs, på invå­nar­nas solidaritet.

”Också jaktfö­re­nin­gen har all­tid haft god kon­takt med både pro­jek­tets tidi­ga­re äga­re och den nuva­ran­de äga­ren Neoen. När vi blev tvung­na att flyt­ta en del av älg­tor­nen eller helt ta bort dem till följd av att man bygg­de vägar kom vi öve­rens om att Neoen näs­ta som­mar bekos­tar mate­ria­let för nya torn.”

Mut­ka­lam­pi jaktfö­re­ning inled­de älg­jak­ten det andra vec­kos­lu­tet i oktober.

”Genast förs­ta vec­kos­lu­tet fick vi sex kal­var och en stor älg”, berät­tar Kauno.

”Några har ifrå­ga­satt om dju­ren hålls på områ­det under bygg­nads­ti­den. Enligt mina obser­va­tio­ner har så inte skett. På vin­tern, när träd avver­ka­des i områ­det, loc­ka­de trä­dens gre­nar och top­par till och med fler älgar än tidi­ga­re.  På som­ma­ren kun­de jag ofta föl­ja med hur hjor­tar­na triv­des all­de­les invid byg­gar­betsplat­sen. På våren såg jag en varg som sprang all­de­les nära arme­ring­sar­be­tar­na”, lis­tar Erkkilä.

Under den pågåen­de jakt­sä­son­gen har man kom­mit öve­rens om på vil­ket sätt säker­hetsche­fen och jaktfö­re­nin­gens jakt­le­da­re före vec­kos­lu­tet all­tid kom­mer öve­rens om i vil­ket områ­de man inte kan jaga på grund av byggarbetena.

Kau­no Erk­ki­lä beröm­mer vägar­na som har byggts i områ­det ur mån­ga synvinklar.

”Tidi­ga­re var väg­nä­tet i områ­det i myc­ket dåligt skick, nu har vi ett bäran­de väg­nät som kan utnytt­jas av såväl jord­bru­ka­re, skog­sä­ga­re, jäga­re som till exem­pel bärploc­ka­re i tio­tals år framöver.”

”Även för skog­sä­gar­na är det en myc­ket bra nyhet att väg­nä­tet plo­gas hela vin­tern”, säger Kau­no Erkkilä.